Hur muséet kom till.

När jag flyttade till Laxviken 1959 var det en by med framtidstro. Det fanns tre affärer, bank, postkontor, telefonstation, bysåg och en skola. Idag finns post­ut­körning med lantbrevbärare från Föllinge, allt annat är borta. Ett 90-tal personer finns kvar, många av dem äldre, men det är glädjande att några barnfamiljer flyttat in och gett liv åt byn.

Laxvikens småbrukare som förut hade en bra biinkomst från skogs- och flott­ningsarbete försvann när flottningen lades ner 1969. Utflyttning start­ade. Undertecknad, som varit anställd av Indalsälvens Flottningsförening, blev fri­ställd och flyttade till Aspås och fick arbete hos försvaret i 22 år. Som nybliven pensionär flyttade jag med min fru Doris tillbaka till Laxviken 1995.

Vi startade med renoveringen av en ladugård. Fullföljandet av min idé att göra i ordning ett skogs- och flottarmuseum började. I juni 1996 öppnades första delen av museet, den övre våningen (hjälln), med skogs- och flottarhistoria. Under åren har det tillkommit modeller, filmer, bildspel, mm.

På nedre plan, som öppnades 1999, finns en modell som drivs med vatten, som visar hur flottningen gick till. Muséets visningsyta inomhus är 260m2


Folke Boogh